Jag har nu lagt ut på kurssidan den tentan som Mostafa gav i fjol. Som jag redan har betonat, ser mina tentor lite annorlunda ut. Min tenta kommer också att vara "öppen bok", så jag bifogar ingen formelsamling.
Det var få frågor vid föreläsningen idag, men jag har ny webcast onsdag 5 januari kl. 13:15.
God Jul!
Gjort några uppgifter på Mostafas gamla tenta
SvaraRaderaJämför och tyck till
2a 1729J
2b 2494J
2c 312J
3a 170KJ
3b 2260KJ
3c 2090KJ
4 5/3 större
5a 15
b 14KW
6a 43,6%
6b ?
7 41,2J/K
Pieter du kan väl gå igenom uppgifterna nästa måndag?
Tar de två adiabatiska processernas arbete ut varandra i en carnotprocess?
SvaraRaderaforts M:s gamla tenta
SvaraRadera8. p=580W
9. Arbetet 100J
Värmeutbytet?
11 a Fast b Gas c flytande
Synpunkter?
Hej!
SvaraRaderaKan man få se lösningsförslag på uppg tillhörande kap 6 och 7?
Mvh
Fredrik
God fortsättning! Jag hade tyvärr glömt att jag skulle logga in på Adobe Connect nu på förmiddagen. Förhoppningsvis går det bättre på onsdag 13:15.
SvaraRaderaAngående Mickes fråga: nej, de tar i allmänhet inte ut varandra. Det finns ingen anledning för att ytorna under adiabaterna i pV diagram skulle vara lika varandra. Fast det kan finnas ämnen där det kan vara så i vissa specialfall.
En exempeltenta skulle vara riktigt fint att ha nu inför tentan på tisdag.
SvaraRaderaNgn annan som jobbat med Mostafas tenta och har några synpunkter på mina svar?
SvaraRaderamen arbetet för en adiabatisk process är väl
SvaraRadera=nR(T1-T2)/gamma-1. Temperaturdifferensen är väl densamma vid de bägge adiabaterna i en Carnotprocess därför borde väl arbetet i dessa ta ut varandra??
För att få en hög verkningsgrad i en värmemaskin krävs stor temperaturskillnad. Verkningsgraden=1-T2/T1. Vari ligger begränsningen i att få en större temperaturskillnad mellan T2 och T1?
SvaraRaderaIngen som är på hugget att tentablogga lite. Klarade uppgift 13.3 precis. Tror att storformen är på väg....
SvaraRaderaok , men det är ju en ganska enkel uppgift...
SvaraRadera/Fredrik
Tror inte du klarar den Fredrik men ring mig så ska jag förklara den för dig......
SvaraRaderahahaha!
SvaraRaderaDet ligger mkt i det du skriver...
har inte hunnit titta på den ännu, kanske gör ett försök imorgon. Räkna iskallt med ett telefonsamtal då!
/Fredrik
Arbetetet i de både adiabaterna i en carnotprocess tar ut varandra.
SvaraRaderaUppgift 9:
SvaraRaderaHur vet jag vilket Cv och Cp jag ska använda? Det för enatomiga, tvåatomiga eller fleratomiga molekyler?
Jag räknade med det första och fick det att stämma, dvs att nettovärmeutbytet också blev 100J, dvs samma som arbetet. Dessa två måste som jag förstår det vara lika när jag gått ett helt vara, ty annars gäller inte energiprincipen!
Micke:
SvaraRaderaMen ytan under de två adiabaterna i en carnotprocess är väl olika, dvs arbetet är då olika. I alla fall i alla de bilder jag sett. Men jag håller med dig att något med formeln W=nR(T2-T1)/(1-gamma) inte kan vara rätt, för räknar man med den sä är de ju densamma????
Däremot förstår jag inte HUR jag ska räkna ut det i uppgift 6, då jag inte verkar kunna räkna med formeln ovan. Denna hoppas jag Pieter kan förklara idag!
11
SvaraRaderaa)gas? Om det är varmare och mindre tryck än vid kritisk punkt, borde det inte vara gas då? Eller tänker jag helt fel?
b)gas
c)flytande
Du tänker rätt.
SvaraRaderaoch enligt Mostafa har du rätt angående Adiabaters arbete i en Carnot-process: Det verkar som om de tar ut varandra. Hur hänger det hela ihop Pieter? Stämmer det?
SvaraRaderauppgift 4 tror jag ska vara 2/3 större. Micke räknade förhållandet
Vid fri expansion är arbetet lika med noll men w=nRTln2 (om volymen dubblas) är detta ett arbete inom det slutna systemet och räknas därför inte som något "yttre" arbete????
SvaraRaderaMicke, Camilla: ja, det är vad som också står i boken innan (11.9). Men det beror alltså på att ämnet är en ideal gas, där energin är helt oberoende av avståndet mellan molekylerna.
SvaraRaderaFri expansion är en irreversibel process. Entropin blir större, det finns fler "celler" där molekylerna kan befinna sig, antalet tillstånd blir ofantligt mycket större. Det finns inget "inre arbete" heller: man har plötsligt tagit bort en vägg, atomerna studsar bara en stund senare på en annan vägg längre bort. Vid kvastatisk reversibel expansion däremot, studsar molekylerna på en vägg som långsamt rör sig, de studsar tillbaka med lägre hastighet, gasens temperatur går ner.
Någon som kan förklara HUR man räknar ut uppg 3a på Mostafas tenta. Jag tänker nog helt fel (räknar med att Micke är facit). Däremot går b) och c)- uppg bra...???
SvaraRadera/Marita
Får svarar som jag tror att det är
SvaraRaderaW=p(v2-v1)=
v2=nRT/P=1,72m^3
v1=1kg vatten har volymen=1*10^-3m^3
v1 är försumbar alltså
W=p*v2= 170KJ
Detta är mitt förslag och absolut inget facit. Rätta mig gärna om du kommer på bättre idéer.
Marita:
SvaraRaderaDen uppgiften finns nästan exakt i boken s.163 i boken.
EntropiFråga:
SvaraRaderaJag har två system med lika många partiklar och samma temperatur.
System 1 har större volym men lägre tryck än system 2. Vilket system har högre entropi?
Fundera gärna själv först innan du läser mina funderingar nedan.
(spontant känns det som om volymen är det avgörande dvs större volym = högre entropi, men å andra sidan är ju Cp>Cv, nägot som man använder vid uträknandet av Q för isobar och isokor process eller spelar desa värden ingen roll?)
Tacksam för hjälp.
Volymen borde göra att antalet tillstånd ökar med (V2/v1)^N (n = antalet partiklar) Därmed borde också entropin öka med ln tillstånd eller?
SvaraRaderaCp och Cv medverkan här är jag tveksam till....
Micke, Camilla:
SvaraRaderaTack för hjälpen! Såg också att 3a) fanns i boken, men först senare...Förvirringen är ganska stor just nu.
Lite fest ikväll kanske kan det göra att allt faller på plats. Entalpi kanske blir ett klarare begrepp efter ett par glas vin. Återkommer imorgon om mitt försök är att rekommendera.
SvaraRaderaPieter:
SvaraRaderaJag skulle vilja att du tog ett räkneexempel där man räknar med entalpiformeln:
H=U+PV.
Förstår kanske när man ska använda den, men är osäker på hur och vore tacksam om du kunde visa genom ett konkret exempel!
Samma sak gäller också Gibbs energi och kemisk potential. Polletten har inte riktigt trillat ned, men med ett KONKRET exempel så tror jag att den kan göra det.
SvaraRadera